Jag har börjat fundera lite alltså. Över framtid och sånt. Är så jefla trött på folk som säger att man alltid ändrar sin åsikt angående att skaffa barn/bilda familj t ex. What?? Jag kan säga som såhär att jag vet många som är runt 30-40 som när de var i min ålder visste nästan exakt vad dom ville bli och vad dom ville göra när dom blev äldre, och som idag står fast vid det och har nått sina mål.

Nu till det jag syftar på. Jag blir så trött på folk som chokeras och tycker att jag är helt out of my mind för att jag inte vill skaffa barn och bilda familj när jag blir äldre. Nu ska jag heller inte säga att det aldrig kommer hända, för jag är inte gammal nog att avgöra det men jag har aldrig någonsin i hela mitt liv haft tanken på att jag själv skulle leva det ultimata familjelivet. Där blir det ett big no! Jag ska vara helt ärlig, jag är alldeles för egosentrisk för att fixa sånt. Egosentrisk på både ett bra och dåligt sätt. Det dåliga sättet är t ex att jag aldrig skulle kunna hålla samman min familj. Jag vet redan nu att jag kommer ha way to much med mig själv. Bland annat jobb.

Jag vill kunna göra allt det som man inte kan när man har en familj att vara med och ta hand om. Att kunna ta en resa när fan som helst, gå ut när man vill, jobba hur mycket man vill.. You get the picture. Att bara kunna tänka på sig själv och inte ha en massa kids klängandes på en!

Eller vad tycker ni?